Inlägg taggade 'Centerpartiets jämställdhetspolitik'

Rösta för ett mer jämställt Sverige på stämman!

Ville bara uppmana alla kära centerpartikamrater som har förmånen att få åka på stämman i helgen att rösta för partistyrelsens eminenta förslag att individualisera föräldrarförsäkringen. Jag är stolt över att vara medlem i ett parti som har en styrelse som tydligt tagit ställning för ett mer jämställt samhälle! Se till att förslaget går igenom i helgen!

Om någon tvivlar på vad dagens utformning av föräldrarförsäkringen får för effekter på jämställdheten, kvinnors löner, sjukfrånvaro, hälsa och pension, har bara att läsa några av de många inläggen här på bloggen. Ett annat tips är att lusläsa SCB:s senaste statisik på området.

 

Svågerpolitik även inom högre forskning…

Jag vet. Jag borde inte bli förvånad. Det heter väl inte svågerpolitik för inte, jag menar det är ju ett framgångsrikt koncept för män att ta sig fram att se till att andra män rekommenderar dem. Detta gäller även inom forskningen.

I rapporten “Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer” påvisas att kvinnor, som utgör 20-30 procent av forskarna inom medicin och naturvetenskap, endast fått 12,7 procent av de så kallade excellensmedlen inom dessa områden. Om satsningarna istället fördelats på vanligt sätt skulle kvinnor ha fått 20 procent av medlen. Mellan en halv och en miljard kronor har omfördelats från kvinnor till män!!! Bland annat är detta möjligt efter som  fördelningen av forskningsmedlen görs av kollegor i en bedömningsprocess, samtidigt som att de som redan fått forskningsmedel tenderar att premieras.

Män gynnas av informella strukturer och godtyckliga bedömningsgrupper. Kvinnor kan komma in i matchen först när konkurrensen öppnas upp genom ett tydligt regelverk. Som vanligt, med andra ord. Tröttsamt är ett annat ord.

Varför vill inte Juholt bli inspirerad av kvinnliga artister?

Varje politiker med ambitioner är i högsta grad medveten om betydelsen av sitt eget varumärke. Det spelar roll hur man klär sig (tänk bara på Birger Schlaugs kofta…), var man väljer att synas (…Mona Sahlin på Gay Galan..) och, förstås, vad man säger (..”Du ska veta hut när du är här” – Anders Björck till Carl Lidbom i Konstitutionsutskottet).

Det är mot den bakgrunden jag funderar på Håkan Juholts musikval. Juholt säger sig bli inspirerad av musik. Men inte vilken musik som helst, utan musik av Elvis Presley, Johnny Cash, Bob Dylan, Leonard Cohen, Ulf Lundell, Frank Sinatra och Bruce Springsteen. Gubbe blir inspirerad av musik av gubbar.

Hur kommer det sig att Juholt inte har med en enda kvinnlig artist bland sina inspiratörer? Vad säger det om hans varumärkesbyggande?

Thomas Östros hade säkert sagt Bruce Springsteen, Leonard Cohen och Eva Dahlgren och Nanne Grönwall. Inte för att han nödvändigtvis gillar Dahlgren och Grönwall, men för att han skulle vara mån om att sända ut signalen att han är en modern och jämställd man. Juholt gör det inte.

Jag kan bara komma på två förklaringar, lika beklämmande båda två. Antingen så har det inte fallit honom in att det spelar roll för varumärket Juholt vilken musik han säger sig lyssna på. Eller så, mycket troligare, är han mycket väl medveten om signaleffekten men väljer ändå aktivt att avstå från att ändra den.

Kanske är det med jämställdheten för Juholt som det är med förnyelsen – att han är så ”satans trött på den”. Vi får se.

LilaEricsson

Gott humör

Idag var det två artiklar i SvD som gör en gott humör.

  1. Swecos satsning på nästa generations ledare som möjliggör för småbarnsföräldrarna Martina och Daniel att dela på en chefstjänst under en utlandstjänstgöring i Sydafrika. Känns både modernt, nytänkt och jämställt.
  2. Intervjun med Karima Tice, nyligen utsedd till Årets företagare i Stockholm. Karima Tice har nappat på möjligheten att starta eget inom hemtjänsten och driver nu ett företag som har 150 anställda som talar 43 språk. Affärsidén är – just det – att erbjuda hemtjänster till äldre på deras eget språk. Både enkelt och genialt på samma gång.

LilaE

Känner du till den framgångsrika krögaren Kerstin Lallerstedt?

Vad är likheten mellan jobb på restaurang och jobb i vården?

Svar: Fysiskt tungt och sena arbetstider.

Vad är skillnaden mellan jobb på restaurang och jobb i vården?

Svar: Mest män som jobbar som kock, mest kvinnor som jobbar som sjuksköterskor.

Varför då? Vet ej.

Matlagningstrenden håller i sig. Matprogrammen i TV frodas och man kan tävla i matlagning i hur många olika grenar som helst.

I början på februari vann Tomas Diederichsen utmärkelsen Årets kock 2011. Av dem som ville vara med i tävlingen i år var bara 10 procent kvinnor. Och mönstret har sett likadant ut tidigare år. Tunnsått bland kvinnliga deltagare och ännu mer tunnsått med kvinnor bland finalisterna och vinnarna. Ändå är cirka 35 procent av Sveriges kockar kvinnor enligt tidningen Fokus.

De kvinnliga krögarna är också få. En som nu klivit fram är Anna Lallerstedt, dotter till den kände Erik Lallerstedt. Anna Lallerstedt ska driva vidare de krogar som hennes pappa – och hennes mamma etablerat. Det är bra att hon vågar och vill och intressant att läsa intervjun med henne i SvD.

Men ännu intressantare är intervjun med hennes mamma Kerstin Lallerstedt som fanns i en DN Weekend för ungefär ett halvår sedan (finns tyvärr ej på nätet). I intervjun framkom att hon har jobbat precis lika mycket som sin make i företaget i olika chefspositioner och att hon känt sig fullt delaktig i företagets framgångar. I hennes ögon har hon och hennes make varit jämbördiga företagare.

Det är knappast den bild som framkommit i media. Där figurerar bara Erik Lallerstedt, som gärna låter sig fotograferas bland kastruller och husmanskost.  Inget fel i det. Om Erik tycker om att synas och Kerstin inte vill synas – så är ju arbetsfördelningen ok. Och journalister, som folk i allmänhet, gräver ju inte djupare än nödvändigt. Men det visar också att om man vill bli betraktad som framgångsrik så måste man också visa omvärlden att man är det. Det räcker inte att jobba i det tysta om man vill gå till historieböckerna.

Sedan är det en annan sak att många (kvinnor) inte vill eller känner något behov av publiciteten. Men det tar vi en annan gång.

/Lila Ericsson

Idag firar jag Byxans dag

Jag har aldrig trivts i kjol. Kjol begränsar steglängden om den är snäv och är den lång så trasslar den in sig i benen. När jag har kjol blir jag en någon annan än när jeansen är på. En känsla som inte heller den är bekväm.

Jag har dock aldrig funderat över orsaken till min kjol-aversion förrän jag läste Jeana Jarlsbos artikel i SvD som refererar boken Byxans politiska historia av historieprofessorn Christine Bard (Une histoire politique de pantalon). I artikeln beskrivs den långa kampen för kvinnors rätt att slippa kjolen – att få rättigheten att bära byxor.

När fransyskorna på 1790-talet krävde lika rättigheter så kontrade männen med att utfärda en kungörelse där kvinnor förbjöds att bära manskläder! Storyn är förstås längre och mer mångfacetterad än så, så passa på och läs artikeln.

Intressant nog har kungörelsen som förbjöd kvinnor att bära byxor aldrig blivit upphävd. Trots det ser vi byxor både på fransyskor och svenskor. Någonting har ändå hänt under de senaste 200 åren. Iallafall när det gäller västerländska sekulariserade kvinnors rätt att bära byxa. Men ser man sig omkring i världen så finns det fortfarande många kvinnor som tvingas klä sig på ett visst sätt på grund av männens rädsla. Och det finns män som vill använda kjol utan att bli förlöjligade. För att manifestera människors rätt att klä sig som de själva vill och av tacksamhet gentemot fransyskorna och deras kamp mot kjolen firar jag idag Byxans dag.

Lila Ericsson

Gör politiken mer jämställd

Är politiken jämställd? Svaret är rakt: Nej!

Det fattas fortfarande många beslut, där kvinnor inte har möjlighet att påverka i förhållande till sina kunskaper, erfarenheter och sitt antal.

 Därför är det självklart för mig att idag på valdagen kryssa en kvinna.

 Men det är också lika självklart för mig att välja ett parti som ser jämställdhet som en frihetsfråga. Det gör Centerpartiet.

För kvinnor är jämställdhet att få lika möjligheter som de männen redan har. Vi har kommit en bit, men mer finns att göra. I dag, den 19 september avgör väljarna om RUT ska få bo kvar i våra hem och underlätta vardagen och om vi får LOV – Lagen om Valfrihetssystem – att välja vem som sköter om hemtjänsten, när vi behöver den, och vem som ger oss sjukvård.

Rätten att välja handlar också om rätten att vara sin egen, att vara egen företagare eller att välja bland fler arbetsgivare än kommun och landsting. Valet är alltså en viktig frihetsfråga för oss kvinnor.

 Min uppmaning blir därför: Kryssa en kvinna och gör politiken mer jämställd med ditt val av parti!

Dagens Ris till Gudrun Schyman

Igår publicerades en debattartikel signerad Gudrun Schyman i GöteborgsPosten. Eller förlåt  -debattartikel var att ära den texten lite för mycket – dravel i skriftform är en bättre beskrivning. För med billiga poänger och platityder försöker Gudrun Schyman, med argument såsom “hon visar … tydligt att hon förespråkar en politik som saknar en feministisk dimension och vision” skriva ner Birgitta Ohlssons feminsistiska ambitioner. Och inte bara Ohlsson för den delen utan också hela folkpartiet som enligt Schyman “är fast i den patriarkala myllan”.

Fel siktat säger jag! Alla som har någon koll på svensk jämställdhetsdebatt vet att skylla många för brist på intresse av genusperspektiv, men inte Birigtta Ohlsson. Hennes patos i frågan är anmärkningsvärd och hon gör mig stolt över att kalla mig liberal.  

- Cecilia Wemming

Centerkvinnorna och 80talets transsexuella i Skåne

Nyligen fick jag höra av en person från F! att Centerkvinnorna stod för en medelklass-feminism och därför var sopiga. Jag kan ju tycka att vi måste jobba på alla plan för att nå det jämställda samhället och då måste ju självklart även medelklassen inkluderas i den kampen. Men påståendet är dessutom fel. För om det är någon organisation som varit radikala på jämställdhetsområdet genom åren så är det Centerkvinnorna. Diskrimineringslag, förbud mot våldtäckt i nära relationer och en utbyggd barnomsorg var alla radikala förslag när de kom och alla har de Centerkvinnorna som avsändare.

Nu kan vi även konstatera att Centerkvinnorna varit tidiga i kampen mot det heteronormativa. Den transsexuella lantbrukaren Knut Lindgren på Österlen belv nämligen inbjuden som medlem i den lokala CK-avdelningen redan för 25 år sedan, men då i egenskap av kvinnan Karin. Hands up alltså. Jag blir så himla stolt över min arbetsplats!

Snart kommer en dokumentär om Knut, läs mer här.

- Cecilia Wemming

Maria har offrat RUT

På den tiden när Miljöpartiet ännu var ett frisinnat parti så såg man fördelarna med RUT. Nu när de gett sig i lag med S och V så har de blivit negativa. I SVT:s utfrågning nu ikväll påstod Maria Wetterstrand att RUT måste bort för att det kostar för mycket. Detta säger hon fast Konjunkturinstitutet har kommit fram till att RUT är en ”reform som skapar sysselsättning utan det kostar något”. Vem ska vi tro på – experter eller politiker? Jag tror att Maria Wetterstrand mycket väl vet vad som gäller, men att hon offrat RUT för det rödgröna samarbetets skull.

Även DN och SvD skriver om rut.

/Lila Ericsson

Nästa sida »



Follow

Get every new post delivered to your Inbox.