Jämställd

I Torsdags var Pamela Andersson och Johan Norberg med i SVTs morgonsoffa och diskuterade bilden av Sverige utomlands.

Johan Norberg menar att det inte spelar någon roll om Sverige skulle vinna melodifestivalen tre år i rad för för att ingen skulle ändå bry sig. Han säger att en rik överklass, män med makt, definierar världen genom de riktigt stora världsomspännande tidningarna och att det är det som är Sverigebilden. Därför menar han att det skrivs mer om svenska idrottsmän inom sporter som är stora i hela världen än i sporter som inte är lika stora. Må så vara.

Men är det inte så att melodifestivalen och de svenska bidraget, till stor del folkets festival, ger en bild av Sverige till människor runt om i Europa som ser denna festival. Då är betraktarens ögon människor i alla åldrar, kvinnor och män, istället för den andel män med makt Johan Norberg beskriver.

Kanske låten Eric Saade uppträdde med i eurovision song contest inte alls är obetydelsefull för människors bild av Sverige, liksom låten ”I am Belarusian” ger tittarna en påminnelse om situationen i Vitryssland.

Johan Norberg kanske anser att melodifestivalen inte borde ha något inflytande över bilden av Sverige, men att påstå att den inte har det är att påstå att alla de miljoner tittare som er på melodifestivalen är betydelselösa.

Välkommen till Jönköpings län- här är det männen som styr!

Detta skulle kunna bli länets nya slogan. Bakom den finns en bedrövande statistik som talar om att Jönköpings län är sämst i landet på jämställda styrelser. Efter valet 2010 är det män som ordförande för kommunstyrelser i länets samtliga kommuner. Landstingsstyrelsens ordförande är också man, så också regionförbundets ordförande. Den sorgliga sanningen är att det inte är en enda kvinna på någon av länets politiska toppositioner.

Jönköpings län är dessutom sämst i landet på företagande kvinnor och andelen kvinnor i bolagsstyrelser.

Så här ser det ut i Jönköpings län anno 2011. Vill man vara något positiv så kan man väl säga att det finns en tydlig förbättringspotential men tyvärr känns de nationella målen om jämställdhet långt borta i Jönköpings län, mitt i mörkaste Småland.

Gunilla Hjelm, Vetlanda, Jönköpings län

Den senaste veckan har jag jobbat ”under cover”. Eller rättare sagt – under the covers. Från influensaland. Jag kan konstatera att årets influensa är en mycket jämställd sådan. Den har inga förutfattade meningar. Slår mot alla – urskiljningslöst. Japp. Min familj består av 5 personer. En flicka, en kvinna, två pojkar och en man. Sjuka. Rakt över.

Love, peace and light

Pia

Igår i kvällsöppet debatterades någonting så provocerande som kvinnor som väljer att stanna hemma med sina barn.

Det är förvånande hur det kan vara så provocerande med vuxna kvinnor som väljer att stanna hemma framför att göra karriär. Fastän det var uppenbart att de hemmafruar som deltog i programmet var vuxna personer som var väl informerade om vilka ekonomiska aspekter det kan innebära att stanna hemma framför att arbeta, så blev folk provocerade av deras val. Så länge man är medveten om vad man ger sig in på när man väljer att stanna hemma ska ingen annan moralisera över dessa vuxna personers levnadsval. De personer som moraliserar och menar att kvinnor inte kan ta rationella beslut när de väljer att se sina barn växa upp och arbeta i hemmet framför att yrkesarbeta menar även att kvinnor inte kan ta rationella beslut angående sin framtid. Det är att förminska alla kvinnor genom att säga att dem inte är mogna nu att bestämma över sig själva.

Det säger också rätt mycket om vad vi prioriterar mest i samhället. Att vi menar att personer som väljer att stanna hemma med sina barn tar irrationella beslut säger rätt mycket om hur högt vi prioriterar pengar och karriär i förhållande till att ta hand om sina barn. Vilket kanske också speglar sig angående typiskt kvinnliga yrken som på ett eller annat sätt innefattar att vårda. Enligt mig är bland det ett otroligt viktigt jobb alla personer som jobbar inom förskolan gör, som kräver att man är beredd på en stor arbetsbörda och hög stresstålighet, samt har tillgång till en bra pedagogik. Att samhället värderar jobb efter hur mycket pengar man tjänar framför vilken insats man verkligen gör eller vilka kunskaper man har innebär att det som prioriteras är ansvar över ekonomi och möjligheter att bestämma över andras arbete (dvs. olika chefsjobb) framför ansvar för människors utbildning och möjlighet att påverka människors hälsa. Jag kan inte skriva under denna prioritetsordning.

Ett problem jag kan se angående personer som väljer att stanna hemma med sina barn  är om det oftast är personen med den lägsta lönen som stannar hemma, och att det leder till att det i praktiken blir kvinnorna som stannar hemma. Men då ligger problemet i lönesättningen samt i kvinnors möjligheter att göra karriär, och inte i kvinnornas fria val.

Jag hoppas att alla pappor som vill stanna hemma med sina barn känner att de har möjlighet till det i samma utsträckning som kvinnor. Att papporna vågar bryta strukturer som säger att männen bör jobba och tjäna pengar för att försörja sin familj för att istället ta del av sina barns uppväxt. Det är lika viktigt som att de kvinnor som vill ska kunna stanna hemma med sina barn utan att någon moraliserar över deras levnadsval.