Jämställd

Det här är så dumt så jag orkar knappt kommentera det. Men det bara MÅSTE jag ändå. Idiotiskt bara rakt av. Ett japanskt spel som går ut på att våldta tjejer. Sjukare än sjukast. Det kom upp som nyhet i media för ett tag sen, jag vet, men bättre sent än aldrig.

//Susanne

Personalen på förlossningsavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus upptäckte att de inte tillät pappor vara delaktiga föräldrar.
En kartläggning som gjorts på avdelningen visar att män vill vara mer delaktiga.  När föräldrapar kommer till förlossningen ser de sig som en enhet, ett par som ska få ett barn tillsammans, men personalen ser pappan som en coach till mamman. För att inte bidra till dagens ojämställda samhälle, där kvinnor står för 80 % av föräldraledigheten, vill personalen skapa större delaktighet hos pappor under den första delen av föräldraskapet. Därför tar de nu fram en handlingsplan för att skapa nya rutiner där pappan görs delaktig och ses som en fullvärdig förälder. Bra jobbat!
Läs mer här:

/Susanne

“Kvinnor har för små kranskärl för de instrument som används vid operation…” Citatet kommer från en projektledare för en medicinsk studie. (Ur rapport “(O)jämställdhet i hälsa och vård” SKL, 2007). Det var alltså inte instrumenten det var fel på… nej, de passar männens kranskärl. Ja visst, nu lät jag bitter. Men sanningen är den att mannen är norm och det kan ibland ta sig ganska farliga uttryck t.ex. inom vården.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men det innebär inte att vi är jämställda. Däremot har vi lyckats skapa en myt om att vi är jämställda! Detta gör det extra utmanande att arbeta för ökad jämställdhet – för vi är ju redan så jämställda…

Jämställdhet kan innebära att kvinnor och män ska behandlas lika t.ex. lika lön för lika arbete. Men det kan också innebär att vi ska behandlas olika t.ex. inom vården. Många gånger behandlas kvinnliga patienter utifrån den manliga normen. Om kvinnor behandlas med läkemedel och metoder som tagits fram för (och av) män – med män som måttstock så uppstår inte bara ohälsa utan även ojämställdhet. Fördomar och ojämställdhet syns även då könsskillnader överdrivs och tar sig groteska könsstereotypa uttryck. Exempel på dessa avskyvärda fördomar finns i den tidigare nämnda rapporten vid behandlingen av kvinnor och män vid olika åkommor:

“Magbesvär:  Färre prover men fler råd om livsstil och mer psykofarmaka föreslås till kvinnan. Fler prover och undersökningar, t ex röntgen av tjocktarmen, föreslås till mannen.
Nackbesvär: För mannens nackbesvär föreslås fler prover. För kvinnans nackbesvär föreslås färre undersökningar men mer psykofarmaka.”

Att se kvinnan som känslig, orolig och psykiskt labil genomsyrar mycket i vårt samhälle t.ex. vården. Den här bilden förenklar ju inte direkt vägen till styrelserummen för kvinnor. Vi måste ändra inställningen på många håll i samhället och jag tror att lagstiftningar många gånger är ett bra redskap för att ändra sättet vi tänker på. Det kan vara individuliserad föräldraförsäkring 50/50 mellan man och kvinna. Det kan vara kvotering av statliga bolagsstyrelser…

//Susanne Signahl

Det har nu redan kommit diskussioner om individualisering av föräldraförsäkring här på bloggen. Den här frågan är superviktig tycker jag så nu publicerar jag mitt inlägg i alla fall – med risk för upprepning.

Kvinnor sköter det mesta av hushållsarbetet och omsorgen om barnen, vilket orsakar stress och hindrar en yrkeskarriär.  Att införa individuell föräldraförsäkring kan få kvinnor att må bättre och öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Papporna idag hindras av strukturer och ”får” inte vara hemma i lika stor utsträckning som mammorna. En lagstiftning skulle förenkla för många män som idag möter motstånd hos sina arbetsgivare då de vill ta ut mer av föräldraledigheten än vad normen på deras arbetsplats tillåter (tydligt på mansdominerade arbetsplatser). Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Barn behöver båda sina föräldrar i alla åldrar i barndomen. Relationen mellan föräldrarna har större chanser att hålla då tiden med barnen delas lika.

Eftersom en kvinna i fertil ålder förväntas ta ut större del av föräldraledigheten än en man får hon en svagare ställning på arbetsmarknaden oavsett hur mycket ledighet hon faktiskt tar ut. Detta drabbar således inte bara de kvinnor som faktiskt får barn, utan det drabbar alla kvinnor, enbart för att de är kvinnor. Idag tas en allt för liten del av föräldraförsäkringen ut av papporna. Andelen dagar med föräldrapenning som togs ut av män var 0 % år 1974, 20 % 2005 och 21 % år 2007. Utvecklingen går för långsamt! Om vi låter utvecklingen mot ett jämställt samhälle pågå i den takt den gör idag kommer vi vara helt jämställda först om 210 år!!  Det tycker jag är för långsamt! Jag ser inte individualiserad föräldraförsäkring som den enda lösningen på ojämställdheten, men det skulle innebära ett väsentligt steg framåt på flera områden. Återigen: individuell föräldraförsäkring är för mig inte en ideologisk fråga utan en logisk.

/Susanne Signahl

Hur kan det komma sig att kvinnor tjänar sämre än män? Kvinnor tjänar ungefär 83 % av vad män gör, om vi räknar om alla löner till heltidslöner. Men eftersom kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män är siffran bara 70 %. Samma arbetsuppgifter, likvärdig utbildning, ålder och erfarenhet till trots är kvinnors löner 7 % lägre än mäns. Kvinnor arbetar oftare i låglöneyrken än män. Vi har en konssegregerad arbetsmarknad i Sverige. Vi kvinnor tar också ut merparten av föräldraledigheten, tar ut större andel vård av barn och är oftare sjukskrivna. Jag tycker att diskrimineringslagstiftningen idag är för tandlös. Planer för jämställda löner och för jämställdhetsarbete ska idag upprättas och följas upp vart tredje år på arbetsplatser med minst 25 anställda. Det utesluter en stor del av svenska arbetsplatser. Jag tycker istället att detta ska följas upp varje år och utökas till arbetsplatser med minst tio anställda.

/Susanne Signahl