Redan från den dagen vi föds blir vi överösta med normer om hur vi ska vara och hur vi ska se ut. Försök själv att gå in i en klädaffär för småbarn så ser ni hur förutbestämt det är. Rosa, lila och turkost till vänster och blått, rött och svart till höger. Flickkläder till vänster och pojkkläder till höger. Samma sak gäller allt du köper till barnen. Uppdelat i pojkar och flickor. Sängkläder, badkläder, skor, leksaker, böcker. Ja, i princip allt. Rosa mot blått. Och jag är så trött på det att jag nästan avstår från att handla till barnen.
För dom av er som inte är insatt i min familj så kan jag upplysa om att jag har tvillingar på 1,5 år. En flicka och en pojke. Redan den första presenten vi fick till barnen var uppdelad efter kön. En rosa dräkt till henne och en blå till honom. Vi har ignorerat presentetiketterna nästan helt och använder kläderna till bägge barnen. Jag struntar liksom i om pojken har en rosa tröja med armpuffar på sig. Och jag är helt säker på att han inte bryr sig överhuvudtaget. Samma sak med flickan. Hon tar nog ingen skada av att ha en t-shirt med traktortryck på bröstet. När vi skulle köpa sängkläder till deras spjälsängar så föreslog expediten ett rosa och ett blått set. Vi köpte dem och pojken sover hur bra som helst med det rosa setet. Men varför ska det behöva vara så här? Varför ska allt delas upp i pojkar och flickor? Barnen bryr sig inte så varför gör vi det? Och varför är färger så otroligt könssegregerade?
Jag tittade på en av mina favoritfilmer för ett tag sedan, Amadeus. Milos Formans otroliga kostymdrama om Mozart och 1700-talets Europa. En sak att lägga märke till är hur alla män är klädda. Inte skulle vi betrakta deras klädstil som särskilt macho idag. De använder smink och har pråliga kläder i alla tänkbara ”feminina” färger. Men de verkar trivas hur bra som helst. Och uppenbarligen så ansågs de då som ganska så manliga.
Vad jag försöker säga med detta ganska ostrukturerade inlägg är egentligen att jag är trött på att hela tiden bli påprackad könsnormer överallt. Varför kan inte färger bara få vara färger ibland? Kan vi inte sluta ge färgerna könstillhörigheter och tillåta alla att använda den färgen de trivs bäst i. En sak är i alla fall säker. Mina barn ska få ha vilka färger de vill och om pojken vill ha ”flickkläder” och flickan vill ha ”pojkkläder” så ska de få ha det.
PS. Min favoritfärg är rosa. Men känner starkt för olika pastellfärger. Har nog trettio skjortor i rosa, ljusgrönt, turkost eller gult. DS.
Muharrem Demirok
Senaste kommentarer