Jämställd

Maud Olofsson får idag ett helt uppslag i SvD Näringsliv. Näringsministern och Centerpartiets partiledare drev igenom flera projekt för kvinnligt företagande under förra mandatperioden och ännu fler blir det under den kommande. 100 miljoner ska satsas på kvinnligt företagande fram till 2014, riktade satsningar mot kvinnor med utländsk bakgrund och satsningar riktade mot de som redan driver företag och vill expandera. Fantastiskt bra! Framför allt för att det är viktigt att se till att företagen kan växa och löna sig, och ge fler arbetstillfällen.

Viktigt, men inte det enda viktiga, är företagandet inom den kvinnodominerade sektor. För hur skulle löneläget se ut för exempelvis barnmorskor om inte privata mottagningar fanns? Den frågan ställer sig Christina Wahlström, barnmorska och grundare av Mamma Mia, en privat, omtyckt och efterfrågad kvinno- och barnhälsomottagning i Stockholm, i en debattartikel i Dagens medicin. Ja, sämre!

För några månader sedan var i Donetsk, Ukraina, för att delta på ett jämställdhetsseminarium annordnat av två studenter som delagit i Centerparatiets internationella stiftelses demokratiprojekt i Ukraina. För det första har projektet som heter New Generation varit det mest lyckade internationella samarbetsprojektet jag deltagit i. På grund av Ukrainas politiska landskap är det inte möjligt att finna en lämplig partnerorganisation som är ett politiskt parti, de politiska partierna i Ukraina grundas inte i politiska ideologier, trots att vissa driver sådan politik till viss del eller kallar sig konservativa/liberala/socialdemokratiska. Istället är politiken populistisk, regionalt präglad och präglas av en konflikt mellan öst och väst.  CIS valde därför att samarbeta med studenter på två universitet, ett i västra Ukraina, Lviv och ett i östra Ukraina, Donetsk. Avståndet mellan dessa två städer är över 100 mil och få av studenterna hade tidigare besökt den andra delen av landet. Jag tror att många av de studenter som deltog i projektet är framtidens ledare i Ukraina, så ambitiösa och drivna unga människor har jag aldrig träffat. Det är fantastiskt att möta, men mindre roligt är det att höra om deras egna framtidsutsikter. De vet att på grund av korrupta system och framför allt den utbredda korruptionen på universiteten har de inte rättvisa möjligheter att uppnå sina mål och drömmar. Varken kvinnor eller män, men framför allt kvinnor.

Att delta i diskussioner om jämställdhet och feminism i en grupp av cirka 20 ukraniska kvinnliga studenter gav mycket prespektiv på vår egen jämställdhetsdebatt. Det absolut största jämställdhetsproblemet i Ukraina visade sig vara den utbredda alkoholismen bland män. Med en supande man blir kvinnans ansvar för hem, barn och ekonomi stor, och utan särskilt stort inflytande över de ekonomiska ansvaret som läggs på henne. En väldigt intressant diskussion uppstod när siffror på de 200 rikaste personerna i Ukraina presenterades. Av de 200 rikaste var endast fyra kvinnor. Huruvida detta var ett jämställdhetsproblem eller inte diskuterades. En tjej menade att bakom varje rik man i listan står en framgångsrik kvinna, en kvinna som kämpat hårt för att få en rik man och att mycket av mannens framgång säkert beror på kvinnan han har bakom sig. ”To get married is also making carrier” sa hon. Vad hon då missar är tyvärr den största kvinnofällen av alla, det som är ett stort problem även i Sverige; vad som händer om de skiljer sig. I Sverige ser vi att kvinnor ofta handlar förbrukningsvaror som förlorar sitt värde, medan män oftare köper kaptialvaror som behåller en del av sitt värde. Att vara ekonomiskt självständig är en stor maktfaktor för ett självständigt liv. Att gifta sig till pengar och makt kan leda till en viss typ av makt, men sällan makten över sitt eget liv.

Här om dagen länkade en vän till mig en debattartikel på Facebook om hur det vore om vi tänkte tvärt om när det gäller mäns våld mot kvinnor. Om vi istället för att inrätta speciella kvinnovagnar på tunnelbanan nattetid för att tjejer skulle känna sig säkra skulle inrätta speciella mansvagnar för män som känner sig osäkra på sin förmåga att stå emot att våldta. Om vi istället för att varna tjejer för att gå i mörka partier nattetid skulle uppmana män att stanna hem om de känner sig frestade att våldta. Om vi istället för att uppmana tjejer att ta det lugnt och inte dricka för mycket på krogen med risk för att bli utnyttjade skulle förbjuda män på krogen och be män att hålla sig nyktra för att minska risken för våldtäkter.

Som väntat möttes denna länk av starka reaktioner från många och det är så uppenbart att alla de som starkt kritiserar artikeln inte förstått vad författarna är ute efter. Många kvinnor begränsar sitt liv på grund av rädsla för våld och övergrepp och tjejer uppmanas ofta att ”ta det lugnt”. Hur vore det om vi slutade utgå från att det är tjejer som ska begränsa sitt liv och istället la över detta på männen?

För min egen del försöker jag så gott jag kan att vägra begränsa mitt liv på grund av rädsla för övergrepp och utnyttjande. Jag promenerar hem på natten och försöker så gott jag kan att ignorera mannen som följer efter mig hela vägen, med nycklarna i ett hårt grepp i fickan och bästa kompisens telefonnummer uppe på mobilen i beredskap.

/Karin Ernlund

Det  är svårt att inte blogga om någon annat än den kungliga bröllopet idag. Det har diskuterats mycket huruvida Viktoria ska ledas fram till altaret av sin pappa kungen eller om brudparet ska vandra in i kyrkan tillsammans.  Enligt svensk tradition går de framtida makarna gemensamt in i kyrkan som en symbol för frivillighet och likvärdighet. Att ledas in i kyrkan är ett amerikanskt påfund som grundar sig i en ojämställd syn på kvinnan som tillhörig sin far tills dess att han ger bort henne till sin blivande make. Många svenska präster vägrar viga par som inte tågar in gemensamt i kyrkan och det är uppseendeväckande att Viktoria och hovet bryter traditionen och leds in i kyrkan av sin far.

Kronprinsessan är en förebild för många flickor och kvinnor och framför allt är hennes bröllop en förebild som sätter bilden och standarden för det perfekta bröllopet. Idag, den 19 juni vigs många andra par i den kungliga kärlekens anda och hela Stockholm firar bröllopet i det offentligt finansierade love 2010. Det är självklart att Viktoria och Daniels ska få ha sitt bröllop som de själva önskar, men som förebilder borde de tänka efter en extra. Fler och fler brudpar har under senare år önskat få vigas efter att bruden överlämnats av fadern och inte lär det bli färre efter Viktorias val.

/Karin Ernlund

Jag fortsätter blogga om företagande och möjligheten att tjäna pengar i kvinnodominerade brancher. Här om dagen åt jag middag hos mina släktingar som sett Centerpartiets nya kampanjaffisch Fler företagare i foppatofflor! Vi kom att diskutera huruvida det ska var tillåtet för företag inom vård, skola och omsorg att gå med vinst. Precis som många andra tyckte min släkting inte att företag inom dessa sektorer bör få gå med vinst, det handlar ju om skattebetalarnas pengar. När jag då frågade om det heller inte ska vara tillåtet för företag som bygger skolor och lägger vägar för skattebetalarnas pengar så blev han tveksam och ändrade sig till att det handlar om andra värden- att utbilda och att vårda. Att det inte får drivas med vinst som syfte.

Denna bild av skola-, vård- och omsorgsarbete möter jag ofta, att det är arbeten som ska utföras av andra skäl än att tjäna pengar. Bilden av Florence Nightingale, kvinnan som jobbar för andra värden än egen vinning, lever och frodas i vår bild av den kvinnodominerade offentliga sektorn. Det finns ingen skillnad mellan kvinnan inom vården och mannen inom byggbranschen. Båda jobbar, förhoppningsvis, för att de trivs med det och för att kunna försörja sig. Den enda skillnaden är att mannen har möjlighet att starta eget, gå med vinst och utveckla sina affärsidéer medan kvinnan ska vara nöjd och tacksam för att hon får uträtta det ädla i att ta hand om sjuka, gamla och barn.

/Karin Ernlund

Under helgen har inte bara Centerkvinnorna haft stämma, även studentförbundet har haft förbundsstämma och många spännande debatter. Under söndagen diskuterades i ett panelsamtal mellan några av Centerpartiets riksdagskandidater bland annat jämställdhet och vilka metoder som bör användas för att ett jämställt samhälle ska uppnås. I panel kunde vi stolt presentera två starka, unga och intelligenta kvinnor, Anna Sandström och Hanna Wagenius, båda juridikstuderande och med ett starkt engagemang för både frihet och jämställdhet. Diskussionen handlade bland annat om kvinnlig representation i styrelser, som är en het jämställdhetsfråga. Samtliga panelister var överens om att kvotering inte är vägen att gå för att få jämställdhet i styrelser, utan att som ägare av aktier , medlem eller som konsument ställa krav på bolagen att ha jämställda styrelser.

Vi bör i våra offentliga institutioner på politisk väg ändra de regleringar som bidrar till ett ojämställt samhälle, där handlar det om att sluta se familjen som den minsta enheten och dela ut föräldapenningen till individen, den enskilda föräldern. Det handlar också om att bryta det offentligas monopol på välfärdstjänster och öppna marknaden för kvinnor att  tjäna pengar i de sektorer där de är dominerande. Vad gäller den privata och personliga sfären måste vi feminister se till att genom vår makt som konsumenter och som eventuella aktieägare kräva jämställdhet. Den kraften är mer effektiv, mer långsiktig och mer legitim än någonting annat och lagstiftarens uppgift ska vara att i regelverken skapa jämställda system.

/Karin Ernlund

När välfärdsstaten började erbjuda familjer omsorg av barn, sjuka och gamla ledde det till två positiva saker för kvinnor. För det första kunde kvinnor i och med detta börja förvärvsarbeta och tjäna sin egna pengar och för det andra, kanske det viktigaste, det traditionellt sätt kvinnliga arbetet, att ta hand om barn och gamla fick ett pris i och med att lön betaldes ut för det arbetet. Problemet i detta system är dock att detta arbetet utförs genom det offentliga. Även om det offentliga inte längre har totalt monopol på dessa tjänster är det långt kvar till vård- och omsorgsarbete kan jämföras med andra brancher. Inom dessa kvinnodominerade sektorer är svårt att vara entreprenör och göra vinst och många anser det inte ok att få bli rik på att arbeta med barn, gamla och sjuka. Staten gjorde således kvinnor en björntjänst eftersom den begränsar kvinnors möjligheter att utvecklas, tjäna pengar och göra karriär!

Det är för att det handlar om skattebetalarnas pengar och för att det handlar om andra värden än pengar säger antagonisterna. Men det finns ett mönster i de arbeten som traditionellt sätt är kvinnliga. I debatten om RUT-avdraget talas det om pigor och överklass och att folk ska städa upp sin egen skit. Kallar man de som arbetar med hushållsnära tjänster för pigor och menar att de städar upp andras skit anser man tydligen inte att det arbetet är lika mycket arbete som vilket annat arbete som helst. Mönstret är att just det arbetet som kvinnor till stor del utför är det som inte är lika mycket värt som annat arbete.

Det handlar både om att kvinnors arbete måste värdeas högre, löneskillnader mellan kvinnor och män finns i alla sektorer, men också attributet ”kvinnligt”, att det arbetet som är typiskt kvinnligt är mindre värt.

Detta innebär inte att vi att ge upp kampen för att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hem och barn eller att sluta kämpa för att bryta könssegregationen på arbetsmarknaden. Målet är inte att få män att börja arbeta gratis för att betala tillbaka, målet är att allt arbete ska få sitt rätta värde!

/Karin Ernlund