I Fokus årliga lista Sveriges 100 mäktigaste sållas Makthavarna i näringslivet ut. 2010 kvalade 21 personer in på den listan. Och på listan finner du – hör och häpna – 1 kvinna. Hon kvalar in på 12:e plats (nummer 45 i 100-listan).
Det är för bövelen inte klokt!
Det brukar ju sägas att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Att vi knappt inte har några mäktiga kvinnor inom näringslivet är ett tydligt tecken på att så inte är fallet. Och det finns fler.
Just nu kan vi se en global trend där kvinnor gör framsteg inom utbildning, arbetsmarknad och företagande. Till exempel har unga kvinnor i USA högre löner än motsvarande grupp unga män. Kvinnor i New York mellan 21-30 år tjänade 2005 17 procent mer än motsvarande grupp män. Samma trend finns i andra storstäder i USA. I Dallas tjänar till exempel kvinnorna mellan 21-30 år 20 procent mer än männen. Trenden gäller främst de yngre kvinnorna men den slår igenom även för de något äldre kvinnorna. I New York har kvinnorna mellan 31-40 år kommit i kapp männen och de ligger på samma lönenivå.
Vi ser en liknande utveckling i Storbritannien där utbildade kvinnor som inte skaffar några barn nu kommer att tjäna lika mycket under sin livstid som män. Även kvinnor som skaffar barn kommer att märka en minskad inkomstskillnad. I Japan, ett land som präglas av oerhört stereotypa könsroller, har kvinnors företagande exploderat. Där är nu kvinnor dubbelt så benägna att starta nya företag som män.
Men Sverige hänger inte med – här har inte unga kvinnor kommit i kapp unga män i inkomst.
En av de avgörande orsakerna till att löneskillnaden består och att vi knappt inte har några kvinnor med makt inom näringslivet är vår omfattande offentliga sektor. Hälften av alla kvinnor i Sverige som jobbar gör det inom offentlig sektor. Motsvarande andel för männen är en knapp femtedel.
I en offentlig utredning från 2004 konstateras att marknadsstyrd ökning av kvinnors förvärvsarbete leder till mindre könssegregation än politiskt styrd ökning av kvinnors förvärvsarbete. Anledningen är att när kvinnor inträder i arbete via den offentliga sektorn så tenderar de att koncentreras till ett fåtal yrken. Den offentliga välfärdspolitiken i Sverige har visserligen hjälpt kvinnor att komma i arbete men alltså även skapat en underrepresentation av kvinnor på toppositioner.
Det är hög tid att skrota lönegapet OCH att få fler kvinnor med makt inom näringslivet – Det är dags för fler företagare inom vård och omsorg!
Senaste kommentarer