Arkiv för kategorin 'Johan Linander'



”Töm dasstunnan tillsammans”

Vilken tur att vi inte har någon dasstunna…. Läste en så förutsägbar artikel i DN om semestertips för att inte halka in i traditionella könsrollsmönster. Det är självklart inga problem med att tömma dasstunnan tillsammans, eller att han ska visa henne hur man grillar eller att hon ska inviga honom i växtfärgningens magiska värld, men hela artikeln utgår från en verklighet som åtminstone inte är min verklighet.

Den som har tid hänger ut tvätten, den som är hemma bestämmer vad vi ska äta genom att handla eller ta ut ur frysen, den som börjar senast lämnar på dagis osv. Normalfallet är inte direkt att vi står sysslolösa och diskuterar vem som ska göra vad… Normalfallet är inte ens att vi är hemma samtidigt.

Visst har vi också uppgifter i hemmet som den ena gör mer än den andra och delvis följer det också gamla invanda könsrollsmönster, men skulle vi må bättre och få livspusslet att gå ihop smidigare av att ha något slags varannangångsschema? Är det rimligt att kräva av varandra varannan gång däckbyte, varannan gång diskmaskinstömning, varannan gång ogräsrensning och varannan gång luftvärmepumpsdammsugning? I våra liv är det överhuvudtaget inte möjligt och faktiskt ointressant.

Den man som aldrig städar, lagar mat (förutom grillningen såklart) eller tvättar med motiveringen att han klipper gräset, tvättar bilen samt renoverar huset och den kvinna som inte rensar ogräs, tar bilen till bilverkstaden eller rensar avloppet med motiveringen att hon dammsuger, gör inköpen samt lagar barnens kläder vid behov bör fundera på om det är så båda parterna vill ha det. Men om de båda är nöjda så låt dem ha det som de önskar. De kanske skulle hitta nya intressen om de bytade lite, men det är faktiskt upp till varje människas frihet.

För mig är jämställdhet varje människas frihet oberoende av kön. Jag älskar att laga mat och gör det gärna, däremot är jag värdelös på att snickra och undviker det helst. Städning är inte heller något som roar mig (faktiskt inte det minsta), men nog måste det städas ändå ibland. Att ta bilen till Bilbesiktningen är en ren mardröm, det känns som om de vill förstöra både ens bil och ekonomi, men ändå gör jag det. Men vad jag gör eller inte gör beror snarare på måsten än fria val, men det är inte måsten pga kön och det är grunden i ett jämställt samhälle.

Självklart är jag inte så naiv att jag tror att alla förhållanden är jämställda. Tvärtom. Men att ”varannan gång” skulle vara vägen till lyckligare förhållanden tror jag inte det minsta på. Ställ istället frågan: ”Vad vill du?” Säg istället: ”Det kan jag göra.” Var öppna för varandras behov istället för ”det är din tur”.

Undrar vem som ska grilla ikväll….:-)

/Johan Linander

Åtgärder mot tvångsäktenskap

I söndags var jag intervjuad i Svenska Dagbladet om ökat skydd för de som riskerar tvångsäktenskap. (Tyvärr finns inte artikeln på nätet.) Där lyfte jag upp ett antal förslag på hur samhället måste kunna hjälpa en person som vågar protestera, vägra eller fly ifrån ett tvångsäktenskap, till exempel rätt att få besöksförbud utfärdat mot föräldrar och släkt, indragning av pass så resa utomlands omöjliggörs, hjälp till skyddat boende och rätt till skyddad identitet.

Detta är inte förslag som vi i Centerpartiet helt själva har hittat på utan det finns en liknande lagstiftning i England, Force Marriage Act från 2007. Där ansöker 1600 personer årligen om skydd och ca 400 får hjälpen. I Sverige har Ungdomsstyrelsen gjort en undersökning som visade att fem procent av unga mellan 16 och 25 år, omkring 70 000 personer, inte känner sig fria att välja sin make eller maka. De känner att det finns inskränkningar i valet av partner. Av dessa känner sig ca 8 000 direkt hotade att föräldrar och släkt kommer att bestämma val av partner.

Att åtgärderna verkligen brådskar kunde vi också läsa i GP idag: ”Minst sex ungdomar i Göteborg tvingades till äktenskap förra året. Just nu är många oroliga. Sommarlov är tvångsgiftastider.”

- Johan Linander

Samtyckeskrav i sexualbrottslagstiftningen

Det måste vara sex-sju år sedan jag första gången lyfte upp kravet om samtycke i sexualbrottslagstiftningen i riksdagen. Dåvarande justitieminister Thomas Bodström var helt emot idén och hans argument var att det skulle sätta ett ännu större fokus på den utsatta kvinnan, hur hon hade varit klädd, uppträtt, gjort osv. För det första, precis som att det inte redan finns ett sådant fokus i våldtäktsrättegångar, och för det andra, skulle kvinnans klädsel innebära ett samtycke till sex?

Bodström hade stöd för sin åsikt i sexualbrottsutredningens förslag, men det finns också anledning att ifrågasätta utredningens slutsatser. Och oavsett om det finns visst fog för utredningens farhågor så är detta ändå en liten nackdel i förhållande till de fördelar som ett samtyckeskrav skulle ge. Inte minst den normativa effekten tror jag skulle vara mycket viktig, att slå fast i lag att det inte är okej att ha sexuellt umgäng med någon som inte har samtyckt till det.

Nu har vi i Centerpartiet fått in frågan om samtycke i utvärderingen av 2005 års sexualbrottsreform. Det är ett viktigt steg. Utvärderingen ska vara klar i oktober, men ingenting hindrar oss från att starkt driva den här frågan i valrörelsen. Det är vi i Centerpartiet som har drivit frågan inom alliansen och i alliansens rättspolitiska program har vi också fått in meningen:

”Alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja – utan hennes eller hans samtycke – ska vara kriminaliserade.”

Detta är ett första steg, men det finns fortfarande de som kommer att göra motstånd. Låt oss lyfta frågan i valrörelsen och ta striden mot de som inte står för sexuellt självbestämmande fullt ut.

« Föregående sida



Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.