Nu är ett nytt år kommet och nya möjligheter för bättre jämställdhet är här. Under de kommande månaderna kommer massor med bolag att hålla stämmor där det ska väljas nya styrelser. Min förhoppning är att 2011 är året vi kommer att förändra könsfördelningen i styrelserna markant, för dagens statistik är skrämmande.
Idag är ungefär 22 % av ledamöterna i Svenska bolagsstyrelser kvinnor. Endast 13 % av ledamöterna i valberedningarna är kvinnor, enligt 22:a utgåvan av ”styrelser och revision”. Andelen kvinnliga styrelseordförande och VD:ar uppgår till ungefär 4 % år 2010. Se statistik:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2010A01_BR_12_X10BR1001.pdf
Statistiken talar sitt tydliga språk, Det är såhär verkligheten ser ut: kvinnor får inte samma chans att komma in i styrelser som män, kvinnor får inte samma möjlighet i samhället som män, och vi kan också dra slutsatsen att kön kommer före kompetens när det gäller att rekrytera kompetenta personer till styrelser.
Att statistiken ser ut som den gör kan man skylla ifrån sig på flera olika plan för att lätta sitt samvete, för vi har ju alla varit med och bidragit till att den ser ut som den gör. Vi kan använda oss av argument om att män har större erfarenhet, kvinnor väljer att skaffa barn framför att göra karriär eller att fler män än kvinnor startar bolag. Vilka ursäkter vi än använder oss av kan vi inte bortse från att det finns människor som hindras från att göra det som vill pga. en sak de inte kan påverka: vilket kön man föds med.
Vad ska vi göra åt problemet?
Att välja kvotering är fel väg att gå. Det innebär att man tycker att kön är en viktigare egenskap än personliga egenskaper och kunskap vilket aldrig kan godtas ur ett liberalt synsätt. Dessutom kan man inte göra sådana ingrepp i bolagsstyrningen som det skulle innebära.
Så vad kan vi göra åt problemet?
Det första man kan göra är att erkänna för sig själv att det är ett problem, och att man är en del av problemet, en del av de strukturer som gör att kvinnor inte får samma möjligheter som män.
Enligt en undersökning som gjorts bland studenter från Handelshögskolan i Stockholm som lämnat skolan var det bara 7 % av männen som ansåg att kvinnor och män har olika möjligheter att avancera i företag. Att tro att möjligheten att avancera i ett företag inte alls beror på vilket kön man har när bara 4 % av VD:arna i Svenska börsföretag är kvinnor är att negligera ett uppenbart problem.
Det jag vill och det jag tror på är att om alla är medvetna om problemen strukturer mellan kvinnor och män leder till och att vi alla inser att vi är en del av strukturerna så kan vi göra stor skillnad, bara genom att se på hur vi själva behandlar kvinnor och män.
Jag vill också uppmuntra alla er som kommer att rösta på bolagsstämmor eller köpa aktier att tänka efter en extra gång på hur just ni kan använda era röster eller er konsumentmakt till att ge alla människor lika stora möjligheter oavsett kön. 2011 bör vara året då kompetens kommer före kön, och makten ligger i era händer!
/ Anna Sandström
Jag tycker tvärtom att kvotering i det här läget är rätt väg att gå! Jag tycker att grundproblemet är att ”gubbklubbarna” runt om på företag, i styrelser, i högskolevärlden etc helt enkelt inte höjer blicken tillräckligt för att se den kvinnliga kompetensen som finns där framför näsan. Med kvotering tvingas de leta i alla leden, inklusive bland kvinnorna. Det innebär självklart inte att kvinnor får jobben/styrelseposterna etc endast för att de är kvinnor utan för att deras kompetens äntligen ”upptäcks”! Eller snarare: Det blir inte längre möjligt att bortse ifrån den för att i stället välja polarn Göran, Roffe eller Bengt i stället…Tack annars för ett jättebra inlägg! //Viktoria