Utmanar feminismen Liberalismen? Möjligheten till fria val är fundamental för liberalismen. Men möjligheterna till fria val begränsas fortfarande av maktstrukturer, invanda könsmönster och föreställningar. I vilken utsträckning bör en liberal politik ta hänsyn till, och förändra, invanda mönster och föreställningar? I så fall hur?
Den lilla delikata frågan sitter jag och funderar på ikväll, när jag förbereder mig för ett seminarium med den gröna tankesmedjan Fores under Almedalsveckan. Med mig i diskussionen har jag bland annat Alexander Bard från Liberati, Jenny Sonesson från Liberala kvinnor och frilandsskribenten Johanna Nylander. Läs mer här.
För mig är det feminism en frihetsfråga och en självklar del av liberalismen. Inte en motsats. Att vara feminist innebär inte att man påstår att kvinnor är viljelösa offer, eller att det finns en global konspiration bland män. Det är ett erkännande av att vi lever i en värld som ännu inte är rättvis. Där kvinnor som grupp missgynnas, jämfört med män som grupp. Det betyder inte att varje enskild kvinna missgynnas, diskrimineras, eller upplever orättvisa. Men det innebär att man ser att vi har maktförhållanden i världen som måste ändras. Att kvinnor och män måste ha lika rättigheter och möjligheter att påverka sina liv och förverkliga sina drömmar.
Det finns naturligtvis några områden där den frågan ställs på sin spets. Sexköpslagen är en sådan, föräldraförsäkringen är en annan. Det är ingen högoddsare att båda dessa frågor kommer att vara på tapeten under seminariet.
När det gäller föräldraförsäkringen är det för mig en ganska enkel fråga, staten bör behandla alla människor som individer, inte som ett kollektiv. Det är rimligt att försäkringen individuellt tillfaller varje vårdnadshavare. Mina skattepengar ska fasen inte gå till att upprätthålla ojämställda strukturer.
I den bästa av världar, där alla människor alltid är kapabla att göra fria och rationella val, vore heller inte frågan om sexköp ett problem. Men även liberalismen måste förhålla sig till verkligheten och i den är den lyckliga horan definitivt en mycket sällsynt art. Jag har försökt att hitta bevis för att hon är i en förkrossande majoritet – och för att jag har missförstått hela sexindustrin. Jag har inte lyckats.
Missförstå mig rätt, hon finns säkert. Bland annat Socialstyrelsens rapport “Kännedom om prostitution 2007” pekar på en oerhört komplex bild av vem som prostituerar sig. Men man pekar också på att det är först när man har tagit sig ur prostitution som man ger en bild av att man har lidit.
Däremot finns otaliga bevis på att prostituerade lider.
I undersökningen ”Prostitution and trafficking in nine countries: an update on violence and post traumatic stress disorder”, intervjuade 854 personer som befann sig i eller nyligen varit i prostitution 63 procent hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Under tiden i prostitutionen hade 71 procent blivit misshandlade och 63 procent våldtagna. 68 procent uppfyllde kriterierna för posttraumatisk stressyndrom och deras symtom var lika allvarliga som för krigsveteraner, våldtäktsoffer och torterade flyktingar. 89 procent uppgav att de ville lämna prostitutionen om det var möjligt.
I dagarna överlämnades en utredning som har utvärderat sexköpslagen till Justitieminister Beatrice Ask, i utredningen slår man fast att prostitutionen i Sverige, till skillnad från i jämförbara länder, sedan förbudet infördes i vart fall inte har ökat. Förbudet mot köp av sexuell tjänst har också motverkat etableringen av organiserad kriminalitet i Sverige. Kriminaliseringen har därmed bidragit till att bekämpa prostitutionen och människohandel för sexuella ändamål.
Förbudet mot köp av sexuell tjänst har också en normativ effekt. Det har skett en markant förändring av inställningen till köp av sexuella tjänster som i tiden sammanfaller med kriminaliseringen av sexköp. Det finns numera ett starkt stöd för förbudet mot köp av sexuell tjänst i Sverige. Förbudet har visat sig ha en avskräckande effekt på sexköpare. Utredningen har inte kunnat finna att kriminaliseringen negativt drabbat de personer som utnyttjas i prostitution.
Med andra ord, ett ganska gott betyg för den svenska lagstiftningen, som verkar fylla sitt syfte. Ber om ursäkt för typ världens längsta inlägg, det ska inte ske igen – men det hjärtat är fullt av skriver fingrarna. Eller hur var det nu?
Senaste kommentarer