Den senaste veckan har jag med flera, obereonde av varandra, personer diskuterat huruvida de kallar sig feminister eller inte. Jag är feminist och jag tror att vi behöver använda feminismen som verktyg och glasögon i jämställdhetsarbetet.
Den ena personen jag diskuterade med menade att det är bättre att se till varje individ och till varje situationen för att göra en maktanalys, inget fel med det, men då den enskilda kvinnan kommer jämföras med den enskilde mannen kommer det alltid att finnas bakomliggande faktorer som vi inte ser om vi inte gör en bredare analys. Anledningen till att mannen fick chefsjobbet och inte kvinnan var kanske att han hade mer pondus och bättre meriter från tidigare arbeten, något kvinnan saknade. Den analysen säger ingenting om varför det var så, varför det genomgående är så att män väljs framför kvinnor när det kommer till maktpositioner.
En annan person jag diskuterade med menade att feminsimen kommer att göra att hon förlorar sin identitet som kvinna, att till få vara hemma med sina barn, att få klä sig kvinnligt och så vidare. För mig handlar jämställdhet om att kvinnor ska kunna göra vad de vill med sina liv, att ha frihet att förverkliga sina drömmar och leva på det sätt man önskar. Vill hon vara hemma med sina barn är det inget problem för mig, men jag måste få välja själv och det är det feminismen handlar om. Att alla människor, oberoende av genus ska ha friheten att leva de liv de önskar sig.
Låt inte vänsterdebattörer skäla begreppet från oss liberaler, feminsmen handlar om frihet!
/Karin Ernlund
Men Karin,
Vi feminister vet ju vad det handlar om. Jag har oxo kompisar som vill ha hela föräldraledigheten själv. Det är samhällelig lyx, vem skulle inte vilja ha det?
Fortsätt med ditt braiga jobb!!